Vad innebär molnkostnadsoptimering? Strategi och bästa praxis

Kevin Bogusch | Oracle Senior Competitive Analyst | 22 januari 2024

Den som äger ett hus vet att det kan vara utmanande att hålla ordning i garaget. Du börjar med en prydlig lokal och något som känns som obegränsat förvaringsutrymme, en arbetsbänk och kanske till och med lite träningsutrustning. Men snart hamnar några lådor här, några där och plötsligt har lokalen blivit en kaotisk labyrint där du knappt hittar, ännu mindre får in bilen.

Molntjänster kan innebära samma utmaning. När företag börjar använda molnets skalbarhet och flexibilitet att tilldela servrar och beräkningsinstanser på några minuter kan molnmiljöer lätt bli överdimensionerade, systemet komplicerat och IT-budgeten onödigt hög. Trots att molntjänster ofta har kundfördelen att bara valda molnresurser debiteras, kan leverantören fortfarande ta avgifter av kunderna oavsett om de använder dessa resurser eller ej.

Det är här kostnadsoptimering blir viktigt. Målet är att göra molnmiljöer mer effektiva, mindre komplexa och i slutändan billigare. I den här artikeln beskrivs hur processen fungerar, varför den kan vara svår att implementera och enligt vilken praxis det går att optimera molnkostnaderna.

Vad innebär molnkostnadsoptimering?

Kostnadsoptimering för molnet innebär processen att minska de totala kostnaderna för molntjänster samtidigt som prestanda bibehålls eller förbättras. Målet med kostnadsoptimering i molnet är att anpassa kostnaderna efter de faktiska behoven utan att kompromissa med kvaliteten på tjänsterna eller prestanda, oftast genom att begränsa utgifterna, till exempel övertilldelade resurser, oanvända instanser och ineffektiv arkitektur. Det är en balansgång mellan att hålla kostnaderna nere och tillhandahålla lämpliga molnresurser för att upprätthålla högsta prestanda, främja tillväxt och säkerställa regelefterlevnad och datasäkerhet.

Molnkostnadsoptimering är dessutom en dynamisk process eftersom kraven på molnbelastningar ständigt utvecklas, liksom molnpriser och servicealternativ. Molnkostnadsoptimering kräver därför detaljerade mätvärden, analyser och automatiserade verktyg.

I allmänhet innebär kostnadsoptimering i molnet två huvudsakliga initiativ.

  • Smart upphandling av molntjänster: En fördel med molntekniken är att betrodda anställda snabbt kan köpa molntjänster för att tillgodose efterfrågan. Men även med goda intentioner kan IT-team råka registrera fler resurser än de behöver. Därför är det nödvändigt med starka styrningspolicyer för molninköp, så att företag kan få ut maximalt värde av sina molninvesteringar. Styrning innebär tydliga budgetar och granskning av fakturor för att utnyttja chanser till besparingar, t.ex. volymrabatter och förskottsbetalning, samt övervaka kostnadsavvikelser för att identifiera och åtgärda oväntade sitationer, som toppar eller ineffektivitet.
  • Optimering av molnkapacitet: Den lätthet och snabbhet med vilken IT-team kan köpa och tilldela molnresurser kan ibland få både kostsamma och oväntade konsekvenser. Om företag inte har insyn i resursanvändningen kan de till exempel oavsiktligt övertilldela molnresurser genom att köpa mer server- eller lagringskapacitet än de behöver, vilket leder till inaktiv eller oanvänd kapacitet. Teamen kan också glömma att stänga ner resurser som de inte längre behöver. Företag kan motverka detta genom att kontinuerligt övervaka användningen med verktyg för övervakning och automatisering av molnet och genomföra regelbundna optimeringsgranskningar. Den här processen, som kallas ”storleksanpassning”, hjälper till att säkerställa att de mest kostnadseffektiva molnresurserna allokeras till varje arbetsbelastning eller applikation. Dessutom bör företag kontrollera om de har några oanvända molnprogramvaruprenumerationer, som också kan leda till onödiga kostnader.

Viktiga lärdomar

  • En avgörande fördel med molntjänster är möjligheten att snabbt och enkelt lägga till servrar, lagring och nätverkskapacitet för att uppfylla förändrade användningsbehov.
  • Molnpriser har blivit allt mer komplicerade, vilket kan få företag att oavsiktligt spendera för mycket pengar på resurser de inte behöver.
  • Kostnadsoptimering för molnet hjälper företag att kontrollera sina molnkostnader och förbättra sin budgetering, prognostisering och IT-prestanda.
  • Praxis för molnkostnadsoptimering är att upprätta strikta budgetar och använda automatiserade verktyg för att löpande identifiera och justera molnresurser.

Förklaring av molnkostnadsoptimering

I början när molntjänster först kom ut på marknaden utnyttjade företag ivrigt molnets skalbarhet, flexibilitet och lättillgänglighet, ofta utan att helt förstå kostnaderna. Men i takt med att molnanvändningen ökade blev pris- och tjänstemodellerna mer komplexa, vilket ledde till underutnyttjade molnresurser och oväntade kostnader för många företag.

Så föddes behovet av molnkostnadsoptimering. Tidiga försök att optimera molnkostnaderna innebar att man manuellt övervakade användningen och justerade resursallokeringen, men den fortsatta molntillväxten gjorde detta näst intill omöjligt. Molnleverantörer började till exempel erbjuda nästan obegränsade instansstorlekar för arbetsbelastningar. Utöver serverstorlek var IT-teamen tvungna att välja t.ex. minne, databaser, beräkningskraft, grafik, lagringskapacitet och dataöverföringshastighet. Med så många faktorer att tänka på blev det svårt att välja rätt storleksinstans för arbetsbelastningar, och många företag köpte omedvetet mer kapacitet än de behövde.

För att hjälpa kunderna undvika onödiga utgifter har molnleverantörer börjat erbjuda omfattande verktyg för kostnadshantering som ger insikter i resursutnyttjande, kostnadsfördelningar och rekommendationer för optimering. Förutom alla dessa verktyg för kostnadshantering har många företag utvecklat strategier och praxis för att få ut maximalt av sina molninvesteringar. Här ingår att använda automatisering för att skala upp och ner resurser vid behov, identifiera rabattmöjligheter hos molnleverantörerna och kontinuerligt övervaka och justera sina aktiva molntjänster.

Många företag har också anammat ett strukturerat tillvägagångssätt för molnkostnadsoptimering genom att tillsätta specifika teammedlemmar för att övervaka processen. Det här ansvaret kan innefatta flera olika roller, som molnarkitekter, molnverksamhetschefer, molnfinansanalytiker och molnkostnadsingenjörer. Vanligast är att företag skapar en styrgrupp för molnet med flera intressenter. Ett sådant här team, som även kallas finansiell drift eller FinOps, ansvarar för att utveckla och genomföra en bästa praxis för kostnadshantering, underhåll, massavstängning av outnyttjade resurser och andra kostnadsbesparingar.

Varför är molnkostnadsoptimering så viktigt?

Kostnadskontroll är det uppenbara primära målet för molnkostnadsoptimering, men det är inte den enda anledningen. Kostnadsoptimering för molnet omfattar också diverse utmaningar med optimering och säkerhet för molnprestanda, samtidigt som den ger många andra fördelar.

Dessa är de viktigaste anledningarna till att implementera en kostnadsoptimeringsstrategi för molnet.

  • Större kostnadsbesparingar: Uppskattningar av bortkastade molnutgifter kan vara inte bara oroande utan ibland t.o.m. alarmerande. I en undersökning 2023 utförd av Flexera, rapporterade globala beslutsfattare för molnet att uppskattningsvis 28 % av deras utgifter för det publika molnet slösades bort. Fokus på bästa praxis och policyer för molnkostnadsoptimering hjälper till att skapa en kultur av kostnadsmedvetenhet som lär teamen att tänka mer på avkastningen från alla molnutgifter. Detta gör det möjligt för företag att basera beslut om framtida molninköp på kalla fakta mer än på uppskattningar. Enligt McKinsey Digital kan resultaten av en kostnadsoptimering av molnet vara dramatiska, vilket gör att teknikchefer ”snabbt kan kapa så mycket som 15 till 25 % av kostnaderna för sina molnprogram samtidigt som de bevarar molnets värdeskapande funktioner”.
  • Förbättrad effektivitet: Underutnyttjade eller inaktiva resurser, dålig applikationsoptimering och felhanterade molnresurser kan medföra betydande kostnader för molnverksamheten. Till exempel kanske ett e-handelsföretag betalar en fast månadsavgift för att köra flera maximala serverbelastningar 24/7 under högsäsong. Men på icke-topptimmar kanske dessa servrar körs med 10 % belastning, vilket innebär att 90 % av företagets utgifter går till spillo. Med verktyg för storleksanpassning och automatisk skalning kan företag identifiera och slå samman underutnyttjade eller överdimensionerade resurser för att minska kostnaderna och ändå samtidigt öka applikationsprestandan. Dessa kostnadsbesparingar kan sedan överföras till andra delar av verksamheten som ger bättre avkastning på investeringarna.
  • Smartare budgetering: Kostnadsoptimeringsstrategier och budgetering för molnet är två aktiviteter som gynnar varandra. Genom att upprätta och kommunicera detaljerade molnbudgetar upprätthåller du kostnadskontrollen. På samma sätt hjälper kostnadsoptimeringsstrategier för molnet företag att förutse framtida molnkostnader och hantera budgetar mer effektivt tack vare historisk användningsanalys och bättre insyn i kostnaderna. Verktyg för kostnadsövervakning och rapportering kan ge insikter i resursanvändning, extremkostnader och hur olika tjänster eller arbetsbelastningar bidrar till de totala molnkostnaderna. Detta ger ett mer rättvisande referensvärde för budgetering och prognoser.
  • Högre prestanda: Kostnadsoptimering för molnet kan även påverka applikationernas prestanda positivt. Som nämnts tidigare kan kommunikationstjänstleverantörer erbjuda till synes obegränsade molninstanser till kunderna, vilket ofta får företag att köpa fler tjänster än de behöver. En biprodukt av molnkostnadsoptimering är en bättre förståelse för olika arbetsbelastningars skilda krav. Processen ger företag tillgång till operativa mätvärden som hjälper dem att mer exakt välja prestandatrösklar för varje arbetsbelastning, vilket kan förbättra både bearbetningstider och användarupplevelser.
  • Minskade säkerhetsrisker: Molnkostnadsoptimering är inte den viktigaste komponenten i ett omfattande molnsäkerhetsprogram, men det är alltid en stor hjälp. Genom att till exempel slå samman eller eliminera överdimensionerade och underutnyttjade resurser kan företag minimera attackytorna. Dessutom kan en bättre insyn i och övervakning av molnanvändningen hjälpa företag att identifiera potentiella säkerhetshot. Verktyg för molnkostnadsoptimering – som automatisk skalning eller infrastruktur som kod (IaC), som automatiserar molntilldelningar – kan också bidra till konsekventa säkerhetskontroller och minska risken för felkonfigurationer.
  • Förbättrad verksamhetskontinuitet: Molnkostnadsoptimering uppmuntrar företag att distribuera resurser över flera tillgänglighetsregioner för att förbättra resiliensen. Detta kan bidra till att förbättra verksamhetskontinuiteten genom att minska risken för driftstopp och minimera påverkan av eventuella störningar. Om störningar skulle uppstå kan verktyg för molnkostnadsoptimering för IaC bl.a. skynda på distributionen och testningen av infrastruktur och applikationer för att snabbt få igång verksamheten igen.
  • Större hållbarhet: Det mesta som minskar svinnet främjar hållbarheten. Genom att anpassa sina molntjänster och slå samman underutnyttjade resurser kan företagen fördela molnresurser mer effektivt, vilket kan bidra till att minimera både energiförbrukningen och koldioxidavtrycket.

Varför är det så svårt att kontrollera molnkostnader?

Att hålla molnkostnaderna under kontroll kan kännas som en oändlig utmaning. Det beror på att många av fördelarna med molnet, till exempel självbetjäning och obegränsat skalbara resurser, kan ställa till problem om de inte hanteras korrekt. Komplexa prissättningsmodeller för moln är ofta själva grundorsaken till problemet.

Priserna för programvara som en tjänst (SaaS) baseras t.ex. vanligen på antalet molnprenumerationer som ett företag köper. Företag måste hålla noggrann uppsikt så att de inte har oanvända prenumerationer. På liknande sätt baseras IaaS-modeller (infrastruktur som en tjänst) ofta på mängden databehandling, nätverks- och lagringskapacitet som ett företag reserverar på en CSP-plattform varje månad, vilket skapar ännu mer komplexitet.

I en decentraliserad molnmiljö kan IT-team plötsligt sitta där med en nyfunnen förmåga att omedelbart kunna starta upp nya molnresurser. I takt med att fler team i en organisation drar nytta av den här möjligheten kan kostnaderna snabbt öka, särskilt om ingen övervakar om de nya resurserna behövs eller hur länge de behövs. Funktioner för automatisk skalning som vissa molnleverantörer erbjuder kan hjälpa till att kontrollera kostnaderna, men det är inte en universell lösning. Företag måste fortfarande upprätta tydliga autoskalningspolicyer som anger vad som ska utlösa skalningen baserat på prestationsmått samt fastställa minimi- och maximumgränser för skalning.

Även komplexiteten i molnfaktureringen kan förvärra utmaningarna med molnkostnadsoptimering. Problemet: Alla dessa otaliga molnkonfigurationsalternativ kan ha sin egen prismodell. Som ett resultat av detta innehåller en genomsnittlig molnräkning hundratals, om inte tusentals rader. I takt med att tjänsteleverantören lägger till nya funktioner och prisstrukturer ökar komplexiteten ytterligare. Detta gäller särskilt för företag som använder flera tjänstleverantörer, var och en med sin egen faktureringsterminologi. I de flesta fall tilldelas uppgiften att förstå och fördela varje rad i molnräkningen en ekonom som sannolikt inte har vare sig utbildning eller erfarenhet att tolka avgifterna. Detta innebär att de sannolikt inte kommer kunna ge IT-teamen råd om hur de ska optimera utgifterna.

Kom igång med molnkostnadsoptimering

Molnkostnadsoptimering är en daglig uppgift. Till skillnad från t.ex. redovisning, där månatliga eller kvartalsvisa rapporteringskrav dikterar när företag måste lägga extra ansträngningar på att möta en deadline, är molnkostnadsoptimering både proaktiv och konstant. Pågående molninnovationer och skiftande prioriteringar för organisationen innebär att noggrann uppmärksamhet på nödvändiga detaljer för att optimera molnkostnaderna är extra viktigt. Med detta i åtanke innebär det att ju tidigare företag bygger upp en lämplig grupp med olika molnintressenter för att övervaka molnkostnader och molnpolicyer, desto enklare kommer den löpande kostnadskontrollen att bli.

Åtta strategier och bästa praxis för molnkostnadsoptimering

Tydliga policyer för hur du köper och implementerar molnresurser utgör grunden för en bästa praxis för molnkostnadsoptimering. När dessa policyer har införts kan företag lägga in dem naturligt i molnarbetsflöden för att automatisera hela processen och upptäcka och åtgärda problem så fort som möjligt.

Följande åtta strategier kan hjälpa företag att upprätta en kostnadskontroll för sina molnutgifter:

Åtta strategier som kan hjälpa företag att upprätta en kostnadskontroll för sina molnutgifter
Genom att tillämpa praxis, som t.ex. att granska faktureringar, upprätta budgetar, identifiera oanvända resurser eller utnyttja rabatter, kan företagen få till mer kostnadseffektiva molnutgifter.
  1. Granska avvikande information om pris och fakturering: Det är enklare att tolka en tjänsteleverantörs ofta långa och detaljerade molnfaktura om företag specifikt siktar in sig på de höga utgifterna. Det är till exempel viktigt att förstå avgifter för beräknings-, lagrings- och mervärdestjänster, till exempel databastjänster, eftersom dessa ofta utgör huvuddelen av molnkostnaderna.

    De flesta kommunikationstjänstleverantörer erbjuder verktyg för kostnadshantering som identifierar trender, avvikelser och kostnadsdrivare aå att inte kunder ska tappa kontrollen över utgifterna. De senaste innovationerna inom molnkostnadshantering har dessutom införlivat maskininlärning för att upptäcka ovanliga mönster i användningen och kostnaderna för molnet. Verktyg med s.k. värmekartor visualiserar toppar och dalar i efterfrågan, något som kan hjälpa företag att bestämma när de ska stänga av molntjänster för att spara pengar. De flesta verktyg för kostnadshantering gör också att kunderna kan ställa in aviseringar så att de får reda på när kostnader eller användning överskrider fördefinierade gränser.

    Dessutom kan företag dra nytta av taggningsstrategier för att hantera utgifter. Tjänsteleverantören kan ge kunder möjlighet att tagga poster på molnfakturan, per avdelning eller projekt, för att dela in kostnader i anpassade kategorier och bedöma avkastningen på specifika molninvesteringar.

  2. Upprätta budgetar: När företagen förstår molnfakturering och användningsmönster kan de enklare budgetera för framtida utgifter och undvika oväntade kostnader. Till skillnad från lokala IT-utgifter, som kräver höga och ofta okända initiala investeringar, innebär molnutgifter månatliga prenumerationer med avgifter baserade på användning som kan variera från månad till månad. På grund av detta måste företag implementera styrningspolicyer som anpassar IT-kostnader och prestanda utan att begränsa den flexibilitet som molntjänsterna erbjuder. För att genomföra detta krävs ett fördjupat samarbete mellan ekonomi- och IT-avdelningarna. Företag bör därför starkt överväga att inkludera IT-teammedlemmar, som utvecklare, systemoperatörer och säkerhetspersonal, i sina diskussioner om molnbudgetering.

  3. Utnyttja molnbaserad design: Företag har flera olika alternativ att välja mellan när de överväger en flytt till molnet. Genom att flytta lokala miljöer till molnet kan de snabbt migrera sina lokala applikationer utan att modifiera dem. Den här metoden innebär dock vissa avvägningar. Eftersom de flesta äldre applikationer inte har utformats för molnet kan företagen inte utnyttja viktiga fördelar, till exempel tjänster för underhåll, programkorrigeringar och uppdateringar. Äldre appar tenderar också att använda molnresurser ineffektivt, vilket ökar molnkostnaderna.

    Molnspecifika applikationer är i stället utformade med effektivitet i åtanke. Genom att designa eller använda molnspecifika appar kan företag dra nytta av tjänster och viktiga kostnadsoptimeringsverktyg som automatisk skalning. En helt molnbaserad utvecklingsstrategi kan emellertid medföra ytterligare initialkostnader eftersom företagen kan behöva utbilda personal i en helt ny utvecklingsmetodik.

  4. Identifiera oanvända eller inaktiva resurser: Med så många tillgängliga instansalternativ kan molnadministratörer av misstag beställa för mycket databehandlingskraft. Dessutom kan utvecklare enkelt skapa beräkningsinstanser, lastbalanserare, lagringsvolymer och andra molnresurser efter behov, men kanske glömmer att stänga ner de resurserna när ett projekt avslutas. Beroende på deras betalningsplaner kan företag debiteras för oanvända eller inaktiva resurser och i slutändan betala för mer än de behöver.

    Praxis är att använda molnhanteringsverktyg från kommunikationstjänstleverantörer (CSP) eller tredjepartsleverantörer för att spåra användning, identifiera inaktiva eller underutnyttjade resurser och hitta potentiella besparingar. Den brasilianska möbelåterförsäljaren Tok&Stok använder till exempel ett övervakningsverktyg från Oracle för att få större kontroll över sina molnresurser och minska kostnaderna för inaktiva servrar. Verktyget justerar automatiskt beräkningskapaciteten så att den kan skalas enligt behoven på dagen och särskilda toppar jämfört med nätter och helger. Molnplattformar kan också utlösa aviseringar när användningen faller under fördefinierade nivåer, och inaktiva och underutnyttjade resurser kan slås samman till färre instanser för att minska kostnaderna och öka applikationsprestandan.

  5. Storleksanpassa molntjänster: När de har identifierat underutnyttjade molnresurser kan företag ändra sina arbetsbelastningar beträffande användning, storlek och kostnadseffektivitet. Storleksanpassningen går ut på att analysera användningsmönster och prestanda för applikationer och arbetsbelastningar, vanligtvis med hjälp av verktyg för hantering av molnkostnader. Med regelbunden övervakning och analys kan företagen identifiera felhanterade molnresurser och anpassa dessa efter behoven i varje arbetsbelastning. En instans som är optimerad för minnesanvändning kan till exempel ha börjat användas mer till beräkningar, antingen på grund av att den har placerats fel eller på grund av att applikationens syfte efter hand har ändrats. I det här fallet kan ett företag spara mycket pengar genom att ändra till en beräkningsoptimerad instans.

    Företag kan effektivisera sitt arbete med storleksanpassning med hjälp av automatiseringsverktyg, till exempel automatisk skalning och IaC-teknik, som utlöser omedelbara åtgärder baserat på kontinuerliga analyser. De flesta kommunikationstjänstleverantörer erbjuder automatiska skalningsverktyg som automatiskt lägger till eller minskar en kunds serverinstanser och lagring enligt kundens fördefinierade parametrar. Ett detaljhandelsföretag kan automatiskt lägga till molnservrar för att hantera arbetsbelastningar vid högsäsong, och sedan automatiskt skala ner när efterfrågan minskar. Med den här automatiska skalningen kan du säkerställa att kunderna inte betalar för oanvända serverinstanser. Ett annat exempel är molnleverantören Star CRM som använder automatisk skalning i sin OCI-miljö för att justera kapaciteten dynamiskt under perioder med hög belastning. Företaget betalar endast för ytterligare beräkningskapacitet vid behov.

    Dessutom automatiserar IaC tilldelningen av servrar baserat på kundinmatning, så nya serverinstanser optimeras automatiskt med rätt beräknings- och lagringskapacitet för sina specifika arbetsbelastningar. Detta hjälper företag att undvika slöseri med pengar genom att oavsiktligt felkonfigurera sina molnresurser.

  6. Kolla upp rabatter och besparingsplaner: De flesta molnleverantörer erbjuder rabatter för att hjälpa företag minska sina molnkostnader, men inte alla arbetsbelastningar är berättigade. Följande tre rabattprogram kan leda till betydande besparingar:
  • Reserverade instanser (RI): Reserverade instanser kan ge betydande prisrabatter om företag åtar sig att använda specifika instanstyper under en angiven period, vanligtvis ett till tre år. Även om det är osannolikt att RI är effektivt för oförutsägbara arbetsbelastningar kan företag spara upp till 75 % jämfört med priser på begäran för stabila och förutsägbara arbetsbelastningar, till exempel verksamhetskritiska appar som körs kontinuerligt. Eftersom RI i allmänhet faktureras i förväg bör företagen ha en tydlig förståelse för sina långsiktiga användningsmönster vid sådana här längre åtaganden.

    Molnleverantörer erbjuder också besparingsplaner som, precis som RI, baseras på förbetalda åtaganden att använda molnresurser under en viss tid. Sparplaner är utgiftsåtaganden som vanligtvis mäts per timme, oavsett instanstyp eller region. Sparplaner kan erbjuda mer flexibilitet än RI, vilka i huvudsak är åtaganden för kapacitetsnivåer och specifika instanstyper. Detta gör sparplaner mer meningsfulla för företag som förväntar sig en viss mängd molnutgifter men vars behov sannolikt kommer att förändras.

  • Spotinstanser: Spotinstanser kan beskrivas som molnauktioner som kommunikationstjänstleverantörer utför för att sälja av sitt överlager. Dessa sista minuten-resurser kan fås till enorma rabatter, ibland upp till 90 %, men de kommer också med vissa förbehåll. Rabatter på spotinstanser varierar beroende på tillgänglighet och efterfrågan. Således finns det inget sätt att förutsäga om eller när spotinstanser kommer att bli tillgängliga eller om ett bud kommer att accepteras. Även om ett företag lyckas köpa en spotinstans, levereras instansen ofta med vissa begränsningar. Kommunikationstjänstleverantören kan till exempel avbryta spotinstanser med kort varsel om kostnaderna överstiger företagets högsta budpris eller om tillgängligheten blir begränsad. Detta gör att spotinstanser inte lämpar sig för verksamhetskritiska eller tidskritiska arbetsbelastningar. Helst ska de användas för icke-kritiska arbetsbelastningar som klarar av avbrott eller vara utformade för att vid avbrott automatiskt byta till alternativa resurser, vilket kallas för ”kontrollerad avstängning”.

  • Volymrabatter: Många kommunikationstjänstleverantörer erbjuder volymrabatter för större kunder baserat på differentierade priser som definierats av leverantören. Det är ett enkelt koncept: Priserna per enhet minskar ju fler enheter kunderna använder. Vissa företag föredrar att använda flera molnleverantörer för att undvika att fastna hos en enda leverantör, men volymrabatter kan göra det värt att konsolidera specifika arbetsbelastningar till en och samma leverantör. Ta till exempel ett företag som använder tre CSP och spenderar 7 miljoner hos en och 2 miljoner vardera hos ytterligare två. Om en leverantör erbjuder en volymrabatt vid avgifter som överstiger 10 miljoner kan företaget kanske spara pengar genom att konsolidera där.

  1. Begränsa dataöverföringsavgifter: Kommunikationstjänstleverantören debiterar ofta kunder för att migrera data mellan olika regioner och tillgänglighetszoner eller mellan olika tjänster i molnekosystem. För företag som ofta flyttar eller replikerar data mellan regioner eller tjänster kan avgifterna för dataöverföring snabbt bli dyra. Kommunikationstjänstleverantörer debiterar kunder för ingående trafik (data som kommer in i molnet) och utgående trafik (data som flyttas ut från molnet) och utgående trafik medför vanligtvis högre kostnader. Detta kan inträffa om ett företag har ineffektiva datahämtningsprocesser, är alltför beroende av att överföra data för rutinåtgärder eller har otillräcklig praxis för hantering av livscykeln för sina data. Andra faktorer som påverkar dataöverföringsavgifter är redundanta överföringar – oberoende team migrerar samma data – och brist på avduplicering och komprimering av data.

  2. Hantera, organisera, kommunicera och utbilda: Kostnadshanteringsverktyg och bästa praxis är nyckeln till att inrätta en process för molnkostnadsoptimering som fokuserar på kommunikation, samarbete och utbildning. Uppgiften att bygga en kultur av kostnadsmedvetenhet kring molnutgifter bör gå till ett FinOps-team som består av IT, ekonomi och projektpersonal. Tillsammans måste dessa resurser upprätta processer, policyer och ramverk för att granska, övervaka och kontrollera utgifter i hela organisationen. FinOps-teamet bör ytterligare uppmuntra kommunikation och tvärfunktionell anpassning till kostnadsoptimering genom att sammanföra olika affärsområden och främja företagsomfattande engagemang, ansvarsskyldighet och kunskap.

    FinOps-teamet ansvarar för att upprätta tvåvägskommunikationskanaler för att dela praxis, strategier och nya verktyg för kostnadshantering och samtidigt ta emot feedback från hela företaget. Företag kan också överväga att hålla i seminarier och utbildningssessioner för att utbilda intressenter om viktiga ämnen, samt införliva medvetenhet om molnkostnader i sina introduktionsprocesser.

Vad du bör veta innan ni flyttar tjänster till molnet

En lyckad molnkostnadsoptimering börjar inte efter molnimplementeringen. Den börjar redan före migreringen. När företag bygger en plan för att flytta till molnet – och navigerar i leverantörsurvalsprocessen – har de en unik möjlighet att etablera en kultur genomsyrad av kostnadsmedvetenhet.

Att bygga ett samarbetsinriktat FinOps-team är det första steget. Den här gruppen bör övervaka kostnadskontrollen och alla policyer relaterade till hur molnteknik köps in och implementeras i hela organisationen. Så här kan FinOps-teamet få ett försprång när det gäller att ta fram en kostnadseffektiv molnstrategi.

  • Granska servicenivåavtal (SLA): Servicenivåavtalen från leverantörer återspeglar deras engagemang för flera viktiga prestandavariabler för sina produkter, bland annat drifttid, prestandamått, svarstider för support och datatillgänglighet. En molnleverantörs servicenivåavtal måste uppfylla kundernas krav. Företag som till exempel kräver hög tillgänglighet för kritiska applikationer bör kontrollera att den valda leverantören erbjuder garanterad drifttid för att tillgodose det här behovet.
  • Utvärdera den totala driftsomkostnaden: Molnberäkningskostnaderna sträcker sig längre än till materiella kostnader, till exempel prenumerationsavgifter. Ett brett spektrum av immateriella faktorer måste också beaktas, till exempel effekterna av driftstopp eller långsamma beräkningshastigheter på produktivitet eller potentiell försäljning. TCO-analysen räknar med alla materiella och immateriella kostnader för att implementera, driva och underhålla en molnmiljö under en viss period för att hjälpa företag jämföra leverantörer och räkna fram rättvisande budgetar och avkastning.
  • Utvärdera leverantörernas skalbarhetsalternativ: Skalbarhet är en av molnets viktigaste egenskaper. För att få ut det mesta av sina molninvesteringar bör företagen noggrant bedöma de alternativ som varje CSP erbjuder. Molnleverantörer som erbjuder efterfrågebaserad automatisk skalning och justerbar kapacitet för beräkning eller lagring kan hjälpa till att förhindra slöseri av ett företags molnresurser.
  • Prioritera sömlös integrering: Alla nya molnleverantörer ska kunna smälta in smidigt i företagets befintliga IT-arkitektur. Ett molnbaserat CRM-system (kundrelationshantering) bör till exempel integreras så smidigt som möjligt med befintliga kunddata eller andra appar som är beroende av CRM-data. Kompatibilitet mellan system kan både minska kostnaderna och minimera störningar.
  • Förstå säkerhetspolicyer: Molntjänster har visat sig kunna vara lika säkra som lokal databehandling, om inte säkrare. Företagen måste dock se till att deras molnleverantörer uppfyller företagets specifika säkerhetskrav. Olika branscher kan ha olika riktlinjer för reglering och efterlevnad, till exempel Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) i USA och Europas allmänna dataskyddsförordning (GDPR). För att undvika kostsamma sanktioner bör företag noggrant granska en molnleverantörs regelefterlevnadsinformation, med fokus på krypteringsprotokoll, åtkomstkontroller, sårbarhetshantering och datasekretessåtgärder.
  • Utvärdera strategier för säkerhetskopiering och katastrofåterställning: En CSP med stor kapacitet för säkerhetskopiering och katastrofåterställning kan spara mycket tid, pengar och bekymmer åt sina kunder i händelse av ett avbrott. När du bedömer leverantörer bör du överväga deras policyer för säkerhetskopieringsfrekvens och datalagring. Molnleverantörer med IaC- och autoskalningsfunktioner, som automatiseras för att tilldela nya servrar och skaländra resurser efter behov, kan också hjälpa kunderna att komma igång snabbt efter ett avbrott.
  • Utbilda och utveckla anställda: Investeringar i kompetensutveckling för molnet ger IT-personalen och övriga medarbetare kunskapen och förmågan att arbeta kostnadseffektivt i en molnmiljö. Tillgängliga certifierings- och fortbildningsprogram kan också hjälpa teamen att anpassa sig till nya molninnovationer och ny bästa praxis.

Bli optimerad. Sänk molnkostnaderna med Oracle.

Oracles molninfrastruktur (OCI) innehåller utöver flexibla användningsbaserade och prenumerationsbaserade prismodeller, en svit med kostnadshanteringsverktyg som hjälper dig att proaktivt hantera och modifiera molnanvändning och kostnader, vilket gör det till en kostnadseffektiv molnlösning. Oracles verktyg för kostnadshantering fokuserar på följande fem kritiska områden inom molnkostnadsoptimering:

  • Organisation: Organisationsverktyg hjälper företag att koppla samman och hantera flera molnpartitioner i OCI för att begränsa användningen, till exempel vid överkonsumtion. De stöder också viktiga taggningsfunktioner som gör att företag kan dela in och fördela kostnader per projekt, region eller andra kategorier.
  • Rapportering och analys: Företag kan visualisera och spåra utgifter baserat på anpassade parametrar och skapa användningsrapporter för granskningar eller fakturaavstämning. Oracles verktyg för kostnadsrapportering analyserar även fakturaposter på resursnivå.
  • Styrning och kontroll: Styrningsmodellen för OCI har en struktur som utformar och förbättrar molnsäkerheten, åtgärdar regelefterlevnaden och sänker kostnaderna. När parametrarna är inställda kan företagen lättare genomdriva policyer med verktyg som till exempel upprättar konsumtionskvoter.
  • Budgetering och prognostisering: Oracles verktyg ger insyn i kostnaderna genom att kunder kan ställa in företagsomfattande gränsvärden för utgifter med automatisk avisering när användare närmar sig gränserna. Oracle tillhandahåller också ett verktyg för kostnadsberäkning så att potentiella kunder kan mäta användning och kostnad per månad innan de genomför ett åtagande.
  • Optimering och kostnadsminskning: Utöver att spåra användning identifierar Oracles optimeringsverktyg proaktivt underutnyttjade molnresurser, ger rekommendationer och utför snabba storleksanpassningar baserat på företagets riktlinjer. Oracle erbjuder också belöningsverktyg för användare som på ett bra sätt lyckas hantera molnkostnader.

Molnkostnadsoptimering är lika mycket ett kulturellt initiativ som det är ett tekniskt, men verktyg för kostnadshantering kommer alltid att spela en nyckelroll. Genom att kombinera dessa verktyg med tydliga policyer och effektiva kommunikationsstrategier kan företagen behålla kontrollen över sina molnutgifter och minska sannolikheten för att överskrida sin budget.

Fem åtgärder som ekonomichefer numera kan vidta för att öka lönsamheten och tillväxten

Tillämpa helt nya spelregler – från omvandling med AI till finjustering av strategier för förvärv och fusioner – och samarbeta över gränserna för att navigera bland dagens och morgondagens utmaningar.

Frågor och svar om molnkostnadsoptimering

Vad kostar en molnkonfiguration?

Kostnaderna för en molnimplementering kan variera kraftigt beroende på flera faktorer, bland annat storleken på företagets datalager, tillämpliga databehandlingskrav, antalet applikationer som migrerats till molnmiljön och den dataöverföring som krävs. I kostnaderna för molnimplementering ingår vanligtvis installationsavgifter från en molntjänstleverantör, prenumerationsavgifter per användare för molnapplikationer, kostnader för interna och externa resurser för att planera och hantera implementeringen, kostnader för datamigrering och utbildningskostnader för anställda. Beroende på projektets omfattning kan det krävas ytterligare IT-resurser på heltid.

Vilka olika typer av molnkostnader finns det?

Utöver de initiala implementeringskostnader som beskrivs ovan, inkluderar molnkostnader även månadsavgifter för prenumerationer och förbrukning av molnresurser som servrar, lagring och nätverkskapacitet. Molntjänstleverantörer kan ha olika prisstrukturer, men företag debiteras vanligtvis varje månad för antalet servrar som använts, mängden data som lagras i molnet, dataöverföringar mellan molnet och externa källor, databastjänster, teknisk support och ytterligare tjänster som analyser eller säkerhet.

Varför är molnet så dyrt?

Medan vissa företag kanske anser att molntjänster är dyra, ser många andra molnet som den mest kostnadseffektiva beräkningsmodellen. Jämfört med till exempel lokala datortjänster, eliminerar molnet helt initialkostnaderna för maskin- och programvara, eftersom dessa hanteras av molntjänster och applikationsleverantörer. Även om molntjänster innehåller månadsabonnemang och förbrukningskostnader som inte används i lokala datacenter, anser många företag att molnets flexibilitet och möjligheten att skala resurser baserat på efterfrågan gör det enklare att hålla kostnaderna under kontroll.

Är molnet verkligen värt det?

De individuella behoven hos varje företag avgör om det är lönsamt att investera i molntjänster. Många organisationer har insett att molntjänster utan tvekan lönar sig, något som avspeglas av investeringstrenderna i det publika molnet. I allmänhet uppger molnkunder att kostnadseffektivitet, skalbarhet och tjänster på begäran är de främsta fördelarna med molnet.

Oracle Chatbot
Disconnected