Kevin Bogusch | Oracle Senior Competitive Analyst | 22 januari 2024
Den som äger ett hus vet att det kan vara utmanande att hålla ordning i garaget. Du börjar med en prydlig lokal och något som känns som obegränsat förvaringsutrymme, en arbetsbänk och kanske till och med lite träningsutrustning. Men snart hamnar några lådor här, några där och plötsligt har lokalen blivit en kaotisk labyrint där du knappt hittar, ännu mindre får in bilen.
Molntjänster kan innebära samma utmaning. När företag börjar använda molnets skalbarhet och flexibilitet att tilldela servrar och beräkningsinstanser på några minuter kan molnmiljöer lätt bli överdimensionerade, systemet komplicerat och IT-budgeten onödigt hög. Trots att molntjänster ofta har kundfördelen att bara valda molnresurser debiteras, kan leverantören fortfarande ta avgifter av kunderna oavsett om de använder dessa resurser eller ej.
Det är här kostnadsoptimering blir viktigt. Målet är att göra molnmiljöer mer effektiva, mindre komplexa och i slutändan billigare. I den här artikeln beskrivs hur processen fungerar, varför den kan vara svår att implementera och enligt vilken praxis det går att optimera molnkostnaderna.
Kostnadsoptimering för molnet innebär processen att minska de totala kostnaderna för molntjänster samtidigt som prestanda bibehålls eller förbättras. Målet med kostnadsoptimering i molnet är att anpassa kostnaderna efter de faktiska behoven utan att kompromissa med kvaliteten på tjänsterna eller prestanda, oftast genom att begränsa utgifterna, till exempel övertilldelade resurser, oanvända instanser och ineffektiv arkitektur. Det är en balansgång mellan att hålla kostnaderna nere och tillhandahålla lämpliga molnresurser för att upprätthålla högsta prestanda, främja tillväxt och säkerställa regelefterlevnad och datasäkerhet.
Molnkostnadsoptimering är dessutom en dynamisk process eftersom kraven på molnbelastningar ständigt utvecklas, liksom molnpriser och servicealternativ. Molnkostnadsoptimering kräver därför detaljerade mätvärden, analyser och automatiserade verktyg.
I allmänhet innebär kostnadsoptimering i molnet två huvudsakliga initiativ.
Viktiga lärdomar
I början när molntjänster först kom ut på marknaden utnyttjade företag ivrigt molnets skalbarhet, flexibilitet och lättillgänglighet, ofta utan att helt förstå kostnaderna. Men i takt med att molnanvändningen ökade blev pris- och tjänstemodellerna mer komplexa, vilket ledde till underutnyttjade molnresurser och oväntade kostnader för många företag.
Så föddes behovet av molnkostnadsoptimering. Tidiga försök att optimera molnkostnaderna innebar att man manuellt övervakade användningen och justerade resursallokeringen, men den fortsatta molntillväxten gjorde detta näst intill omöjligt. Molnleverantörer började till exempel erbjuda nästan obegränsade instansstorlekar för arbetsbelastningar. Utöver serverstorlek var IT-teamen tvungna att välja t.ex. minne, databaser, beräkningskraft, grafik, lagringskapacitet och dataöverföringshastighet. Med så många faktorer att tänka på blev det svårt att välja rätt storleksinstans för arbetsbelastningar, och många företag köpte omedvetet mer kapacitet än de behövde.
För att hjälpa kunderna undvika onödiga utgifter har molnleverantörer börjat erbjuda omfattande verktyg för kostnadshantering som ger insikter i resursutnyttjande, kostnadsfördelningar och rekommendationer för optimering. Förutom alla dessa verktyg för kostnadshantering har många företag utvecklat strategier och praxis för att få ut maximalt av sina molninvesteringar. Här ingår att använda automatisering för att skala upp och ner resurser vid behov, identifiera rabattmöjligheter hos molnleverantörerna och kontinuerligt övervaka och justera sina aktiva molntjänster.
Många företag har också anammat ett strukturerat tillvägagångssätt för molnkostnadsoptimering genom att tillsätta specifika teammedlemmar för att övervaka processen. Det här ansvaret kan innefatta flera olika roller, som molnarkitekter, molnverksamhetschefer, molnfinansanalytiker och molnkostnadsingenjörer. Vanligast är att företag skapar en styrgrupp för molnet med flera intressenter. Ett sådant här team, som även kallas finansiell drift eller FinOps, ansvarar för att utveckla och genomföra en bästa praxis för kostnadshantering, underhåll, massavstängning av outnyttjade resurser och andra kostnadsbesparingar.
Kostnadskontroll är det uppenbara primära målet för molnkostnadsoptimering, men det är inte den enda anledningen. Kostnadsoptimering för molnet omfattar också diverse utmaningar med optimering och säkerhet för molnprestanda, samtidigt som den ger många andra fördelar.
Dessa är de viktigaste anledningarna till att implementera en kostnadsoptimeringsstrategi för molnet.
Att hålla molnkostnaderna under kontroll kan kännas som en oändlig utmaning. Det beror på att många av fördelarna med molnet, till exempel självbetjäning och obegränsat skalbara resurser, kan ställa till problem om de inte hanteras korrekt. Komplexa prissättningsmodeller för moln är ofta själva grundorsaken till problemet.
Priserna för programvara som en tjänst (SaaS) baseras t.ex. vanligen på antalet molnprenumerationer som ett företag köper. Företag måste hålla noggrann uppsikt så att de inte har oanvända prenumerationer. På liknande sätt baseras IaaS-modeller (infrastruktur som en tjänst) ofta på mängden databehandling, nätverks- och lagringskapacitet som ett företag reserverar på en CSP-plattform varje månad, vilket skapar ännu mer komplexitet.
I en decentraliserad molnmiljö kan IT-team plötsligt sitta där med en nyfunnen förmåga att omedelbart kunna starta upp nya molnresurser. I takt med att fler team i en organisation drar nytta av den här möjligheten kan kostnaderna snabbt öka, särskilt om ingen övervakar om de nya resurserna behövs eller hur länge de behövs. Funktioner för automatisk skalning som vissa molnleverantörer erbjuder kan hjälpa till att kontrollera kostnaderna, men det är inte en universell lösning. Företag måste fortfarande upprätta tydliga autoskalningspolicyer som anger vad som ska utlösa skalningen baserat på prestationsmått samt fastställa minimi- och maximumgränser för skalning.
Även komplexiteten i molnfaktureringen kan förvärra utmaningarna med molnkostnadsoptimering. Problemet: Alla dessa otaliga molnkonfigurationsalternativ kan ha sin egen prismodell. Som ett resultat av detta innehåller en genomsnittlig molnräkning hundratals, om inte tusentals rader. I takt med att tjänsteleverantören lägger till nya funktioner och prisstrukturer ökar komplexiteten ytterligare. Detta gäller särskilt för företag som använder flera tjänstleverantörer, var och en med sin egen faktureringsterminologi. I de flesta fall tilldelas uppgiften att förstå och fördela varje rad i molnräkningen en ekonom som sannolikt inte har vare sig utbildning eller erfarenhet att tolka avgifterna. Detta innebär att de sannolikt inte kommer kunna ge IT-teamen råd om hur de ska optimera utgifterna.
Molnkostnadsoptimering är en daglig uppgift. Till skillnad från t.ex. redovisning, där månatliga eller kvartalsvisa rapporteringskrav dikterar när företag måste lägga extra ansträngningar på att möta en deadline, är molnkostnadsoptimering både proaktiv och konstant. Pågående molninnovationer och skiftande prioriteringar för organisationen innebär att noggrann uppmärksamhet på nödvändiga detaljer för att optimera molnkostnaderna är extra viktigt. Med detta i åtanke innebär det att ju tidigare företag bygger upp en lämplig grupp med olika molnintressenter för att övervaka molnkostnader och molnpolicyer, desto enklare kommer den löpande kostnadskontrollen att bli.
Tydliga policyer för hur du köper och implementerar molnresurser utgör grunden för en bästa praxis för molnkostnadsoptimering. När dessa policyer har införts kan företag lägga in dem naturligt i molnarbetsflöden för att automatisera hela processen och upptäcka och åtgärda problem så fort som möjligt.
Följande åtta strategier kan hjälpa företag att upprätta en kostnadskontroll för sina molnutgifter:
En lyckad molnkostnadsoptimering börjar inte efter molnimplementeringen. Den börjar redan före migreringen. När företag bygger en plan för att flytta till molnet – och navigerar i leverantörsurvalsprocessen – har de en unik möjlighet att etablera en kultur genomsyrad av kostnadsmedvetenhet.
Att bygga ett samarbetsinriktat FinOps-team är det första steget. Den här gruppen bör övervaka kostnadskontrollen och alla policyer relaterade till hur molnteknik köps in och implementeras i hela organisationen. Så här kan FinOps-teamet få ett försprång när det gäller att ta fram en kostnadseffektiv molnstrategi.
Oracles molninfrastruktur (OCI) innehåller utöver flexibla användningsbaserade och prenumerationsbaserade prismodeller, en svit med kostnadshanteringsverktyg som hjälper dig att proaktivt hantera och modifiera molnanvändning och kostnader, vilket gör det till en kostnadseffektiv molnlösning. Oracles verktyg för kostnadshantering fokuserar på följande fem kritiska områden inom molnkostnadsoptimering:
Molnkostnadsoptimering är lika mycket ett kulturellt initiativ som det är ett tekniskt, men verktyg för kostnadshantering kommer alltid att spela en nyckelroll. Genom att kombinera dessa verktyg med tydliga policyer och effektiva kommunikationsstrategier kan företagen behålla kontrollen över sina molnutgifter och minska sannolikheten för att överskrida sin budget.
Tillämpa helt nya spelregler – från omvandling med AI till finjustering av strategier för förvärv och fusioner – och samarbeta över gränserna för att navigera bland dagens och morgondagens utmaningar.
Vad kostar en molnkonfiguration?
Kostnaderna för en molnimplementering kan variera kraftigt beroende på flera faktorer, bland annat storleken på företagets datalager, tillämpliga databehandlingskrav, antalet applikationer som migrerats till molnmiljön och den dataöverföring som krävs. I kostnaderna för molnimplementering ingår vanligtvis installationsavgifter från en molntjänstleverantör, prenumerationsavgifter per användare för molnapplikationer, kostnader för interna och externa resurser för att planera och hantera implementeringen, kostnader för datamigrering och utbildningskostnader för anställda. Beroende på projektets omfattning kan det krävas ytterligare IT-resurser på heltid.
Vilka olika typer av molnkostnader finns det?
Utöver de initiala implementeringskostnader som beskrivs ovan, inkluderar molnkostnader även månadsavgifter för prenumerationer och förbrukning av molnresurser som servrar, lagring och nätverkskapacitet. Molntjänstleverantörer kan ha olika prisstrukturer, men företag debiteras vanligtvis varje månad för antalet servrar som använts, mängden data som lagras i molnet, dataöverföringar mellan molnet och externa källor, databastjänster, teknisk support och ytterligare tjänster som analyser eller säkerhet.
Varför är molnet så dyrt?
Medan vissa företag kanske anser att molntjänster är dyra, ser många andra molnet som den mest kostnadseffektiva beräkningsmodellen. Jämfört med till exempel lokala datortjänster, eliminerar molnet helt initialkostnaderna för maskin- och programvara, eftersom dessa hanteras av molntjänster och applikationsleverantörer. Även om molntjänster innehåller månadsabonnemang och förbrukningskostnader som inte används i lokala datacenter, anser många företag att molnets flexibilitet och möjligheten att skala resurser baserat på efterfrågan gör det enklare att hålla kostnaderna under kontroll.
Är molnet verkligen värt det?
De individuella behoven hos varje företag avgör om det är lönsamt att investera i molntjänster. Många organisationer har insett att molntjänster utan tvekan lönar sig, något som avspeglas av investeringstrenderna i det publika molnet. I allmänhet uppger molnkunder att kostnadseffektivitet, skalbarhet och tjänster på begäran är de främsta fördelarna med molnet.