Lämna datacentret: så här planerar du flytten

1. Underhålla maskinvara och anläggningar

I ett datacenter finns hundratals till tiotusentals datorenheter, var och en med hårddiskar, nätaggregat, fläktar och andra delar som oundvikligen går sönder. De kommer även med största sannolikhet att bli föråldrade inom några år. Även om det alltid finns en del överskottskapacitet och ersättningsenheter som automatiskt kan användas om ett fel inträffar, är personalen upptagen med att byta ut diskar och nätaggregat, diagnostisera periodiska fel, göra uppgraderingar, tillämpa säkerhets- och prestandakorrigeringar, byta ut komponenter, omkonfigurera redskap och på annat sätt utföra underhåll. Förutom maskinvaran måste en datacenterägare underhålla den fysiska byggnaden, som behöver sofistikerade fysiska säkerhetskontroller, tillförlitlig eldistribution, uppvärmning och kylning, kabeldragning, brandbekämpning, internet och intern nätanslutning med mera.

2. Korrigera maskinvara för att avvärja cyberattacker

Att korrigera nya säkerhetsrisker i servrar och routrar är ett viktigt krav för cybersäkerhet, men många organisationers datacenterpersonal kämpar för att hålla jämna steg med dessa korrigeringar, vilket gör att system blir sårbara för attacker. Flera väl uppmärksammade kunddataintrång har skyllts på datacentersystem som blev sårbara trots att korrigeringar var tillgängliga.

3. Långsamt och dyrt att skala upp

Med tiden kommer databehandlingskraven för en sund organisation nästan säkert att öka, vilket kräver att helt nya rack med maskinvara köps in och installeras så att befintlig maskinvara ersätts med kraftfullare utrustning. Det kan ta veckor eller månader – kanske till och med längre tid – att välja den nya utrustningen och att beställa, bygga, frakta, installera, tilldela och integrera denna utrustning. Detta förhindrar snabba åtgärder, såvida inte datacentret redan har tillräcklig överskottskapacitet för att hantera förutsedda framtida behov. Om den fysiska storleken av ett datacenter inte längre kan hantera de växande databehoven står organisationer inför ett stort beslut om fastighets- och kapitalinvesteringar.

4. Svårt att skala ned

När maskinvara och annan infrastruktur har installerats i ett datacenter är det svårt och sannolikt dyrt att göra sig av med den, särskilt eftersom databehoven förändras med tiden. Att skala ned kan också vara ett problem på kort sikt. Om serverkapacitet exempelvis krävs för att hantera säsongsbaserade transaktioner, vad gör du med den utrustningen under resten av året? (Kul fakta: några av de tidigaste onlinetjänsterna lanserades redan på 1980-talet som ett sätt för företag att tjäna pengar på sin outnyttjade datorkapacitet.)

5. Föränderliga säkerhetsbehov

Den goda nyheten är att ett datacenters fysiska säkerhetsbehov normalt förändras långsamt: kanske ersattes lås som har nycklar med knappsatser, och knappsatser med nyckelbrickor, och nyckelbrickor med ögonskanningar eller fingeravtryck. De snabbt föränderliga utmaningarna har att göra med digital säkerhet, oavsett om de cyberbrottslingar som infiltrerade en anställds bärbara dator via nätfiske utför en uttömmande attack mot en webbplats eller utnyttjar en nyfunnen sårbarhet hos serveroperativsystem eller en enhets inbyggda programvara. Datacenter kräver ständig säkerhetsövervakning och nya verktyg som skyddar mot snabbt föränderliga hot.

6. Dyrt att bemanna

Trots det senaste innovationerna inom teknisk automatisering behöver datacenter fortfarande människor. Oavsett om det gäller bemanning dygnet runt för ett säkerhetscentrum (SOC) eller specialister som utformar uppgraderingar till datacentrets system så kräver ett datacenter skickliga tekniker. I vissa fall är de anställda, och i andra fall kan de vara uppdragstagare eller arbeta för en leverantör av hanterade tjänster. Att anställa, behålla och utbilda sådan talang är dyrt, oavsett om det gäller organisationen eller tjänsteleverantören. På vissa marknader har organisationer problem med att hitta tillräckligt många kvalificerade kandidater.

1. Hyresavtalet för datacentret har upphört att gälla

Tekniska framsteg och affärsmöjligheter kan övertyga dig om att det är dags att migrera från ett fysiskt datacenter till molnet. Men den faktiska tidsplanen kan komma att styras av icke-tekniska problem, till exempel hyresavtalet för en datacenteranläggning. Sådana hyresavtal sträcker sig över en längre tid, ofta fem till tjugo år. När detta hyresavtal sedan upphör att gälla finns det möjligheter till kostnadsbesparingar. Processen att lämna ett hyrt datacenter kan ta ett år eller mer, men slutdatumet kan vara ett viktigt incitament för att se över inköpsplaner för maskinvara, underhållskontrakt, tjänsteleverantörsavtal, avskrivningsplaner och bemanningsplaner samt att skapa en plan för molnmigrering.

2. Konsolidering av datacenter

Organisationer växer och utvecklas med tiden, av egen kraft och genom förvärv. Det är inte ovanligt att det finns flera datacenter, där var och en har en specifik verksamhetsfunktion, som ibland sprids över hela landet eller världen. Tidigare förvärv kan ha lett till att olika anläggningar är värd för separata applikationer för affärssystem (ERP) eller databasservrar, för att ta ett exempel, eller att en anläggning är värd för ett äldre transaktionssystem för e-handel medan en annan är avsedd för ett nytt system för lagerstyrning. Med en sådan spridning går man miste om möjligheten att dra nytta av stordriftsfördelar. Men det är ofta tekniskt eller operativt ohållbart att konsolidera dessa olika datacenter i ett mindre antal ägda anläggningar. Men genom att flytta ett datacenter till molnet och sedan flytta ytterligare ett datacenter kan man uppnå samma mål med stora besparingar och utan att behöva göra fysiska förflyttningar eller införskaffa större anläggningar för konsolidering.

3. Datacentrets maskinvara når slutet av livscykeln

Maskinvara har en begränsad livslängd i datacenter, och det beror ofta på föråldring i stället för verkliga fel. Det förväntade eller planerade slutet av datacenterutrustningens livscykel kan ge en tidsram eller möjlighet för migrering. Vad orsakar föråldring? Ibland kan systemen inte hantera nya användningsparadigm, såsom routrar som inte är utrustade för att tillhandahålla lösningar för kantdatorsystem. Ibland är utrustningen ineffektiv jämfört med nya modeller, till exempel databasservrar med lagring med lägre kapacitet eller som använder långsammare roterande hårddiskar i stället för snabbare SSD-enheter. Eller så har databehandlingsarkitekturen förändrats: en organisation kan exempelvis gå över från x86-baserade servrar till ARM-baserade enheter. Det kan också finnas livslängdsfrågor kring säkerhet, energieffektivitet, efterlevnad, katastrofberedskap eller till och med byggnadens skick.

Hur lång är livslängden för utrustningen i ett datacenter? För de större anläggningsinfrastrukturerna, såsom väl underhållna värme-, kyl-, ström- och säkerhetssystem, kan det gå tio år eller längre mellan betydande uppgraderingar. För individuell utrustning i rack är en bra tumregel tre till fem år innan den ersätts med ny, förbättrad utrustning.

När utrustningen har nått slutet av sin livscykel och det är dags att byta ut rack med gammal maskinvara kan det bli dyrt, arbetskrävande och orsaka verksamhetsstörningar. Organisationer som står inför en stor maskinvaruförnyelse på grund av föråldrad utrustning kan tycka att molnmigrering är mer tilltalande och kostnadseffektivt. Denna brytpunkt ger också en naturlig tidsplan för att hjälpa till med planering.

4. Molnmigrering

Det enklaste och bästa sättet att övervinna utmaningarna med att driva en datacentermiljö är att lämna datacentret helt och hållet och migrera dess applikationer, data och tjänster till molnet. Med en molnmigrering blir kapitalkostnader (CapEx) hanterbara rörelsekostnader (OpEx). Dina arkitekter, ingenjörer, utvecklare och administratörer kan fokusera på det som är viktigt: att tillhandahålla tjänster, lösa affärsproblem och reagera på affärsmöjligheter.

De delar av datacenterverksamheten som inte ger dig en konkurrensfördel är inte ditt problem, till exempel elektricitet, kylning, bandbredd, kabeldragning, ersättning av brända delar, diagnostisering av periodiska nätverksproblem, hantering av överbelastningsattacker mot internetroutern, planering för översvämningar eller bränder samt bemaning av maskinvarutekniker och säkerhetsvakter. Dessa ansvarsområden tillhör molnleverantören, som har fler stordriftsfördelar än alla utom de allra största företagen.

Eftersom molnleverantörer är flexibla kan dina systemadministratörer starta nya servrar eller andra funktioner på några minuter i stället för månader. När tjänster med hög kapacitet inte behövs kan de frigöras (tillsammans med kostnaderna) tills de behövs igen. Dessutom kan tjänster som krävs under en begränsad tid, till exempel vid slutet av räkenskapsåret eller vid säsongsbetonade händelser, läggas till i några dagar, veckor eller månader utan att ytterligare maskinvaruinköp krävs.

1. Gör en inventering

Du kan inte flytta det du inte känner till. Det innebär att katalogisera maskinvara, programvara och tjänster, inklusive externa tjänstleverantörer. Ha koll på allt. Ta reda på var data lagras, vilket format de har, var säkerhetskopiorna finns, vilka system som är beroende av andra system och om det finns specifika frågor kring områden såsom efterlevnad eller datahemvist. Automatiserade verktyg för resursidentifiering hjälper till med denna process. Det kommer att finnas överraskningar.

2. Titta på affärsfaktorerna

Nu är det dags att granska hyresavtal, avskrivningsplaner, tjänsteleverantörskontrakt och licenser. Vissa befintliga leverantörer kan flytta tillsammans med dig till molnet, medan andra kanske inte kan eller så vill du inte att de ska följa med.

3. Presentera affärsplanen, fastställ budgetar och skapa en tidsplan

Om det här inte har gjorts tidigare ser du till att alla i organisationen är med på detta och följer den nya strategin. Detta är sannolikt ett beslut på styrelsenivå.

4. Fastställ en plan för varje tillgång

Titta på var och en av applikationerna och avgör hur molnarkitekturen kommer att se ut. När det gäller data bör du fundera på följande: behöver dataformatet eller datastrukturen ändras för att fungera med nya applikationer eller lagringsparadigm, och hur ska detta göras? Hur ska data flyttas? Vilka system behöver få åtkomst till vilka andra system och hur kommer det att hanteras i molnet? Hur kommer slutanvändarna att få åtkomst till applikationer, data och tjänster? Hur kommer säkerhetsarkitekturen att se ut?

5. Se över personalfrågor

Inte alla dina medarbetares färdigheter kommer att vara tillämpliga i det nya paradigmet, och inte alla anställda kommer att vara intresserade av en ny modell. Men många av dina anställda kommer att vara glada över möjligheten att få arbeta med molntjänster och kommer att kunna omskolas för att få den expertis och certifiering som krävs.

6. Utnyttja molnleverantörernas migreringstjänster

Molnleverantörer och tredjepartsleverantörer erbjuder ett brett utbud av verktyg, från automatiserade programvarusystem till avancerade konsulttjänster, för att underlätta migreringen och flytten från datacentret. Din organisation känner till sina tillgångar och behov, men molnleverantörer och specialister har erfarenhet av migreringar. Se till att ta vara på den expertisen.

7. Påbörja en stegvis migrering

Du kan inte flytta allt på en gång, eller åtminstone så borde du inte. Börja med de enklaste, mest isolerade applikationer, data och tjänster för att få förtroende, erfarenhet och snabba resultat för ditt team och dina anställda. Stegvis migrering kan vara knepigt i och med att vissa system kommer att finnas i molnet medan andra fortfarande kommer att finnas i datacentret i flera veckor eller månader, och ändå så måste de samverka sömlöst även när olika delar migreras. Det extra arbetet med att se till att allt flyter på under dessa övergångsfaser kommer att stärka motståndskraften nu och i framtiden.

8. Släck belysningen

När den hela migreringen är klar stänger du det gamla datacentret, kasserar alla återstående tillgångar och riktar blicken mot din nya, ljusa framtid.